Gzu azeṭṭa akunsular n Lezzayer
Imdanen hedren-d aṭas ɣef “safara” d “lqunṣulya” amzun d yiwen n lbiru. Aseɣẓan-a yettwafham: snat ttmeslayent-d s yisem n Lezzayer beṛṛa n tmurt, maca ur sɛint ara yiwen n leqdic, yerna ur d-ttakent ara yal tikkelt yiwen n yimeẓla.
I tarrayt tadministrant, asteqsi ara k-iɛiwnen mačči “anwa uxxam i yi-d-iqerben?” maca “anwa ummas i yeɛnan adig n tnezduɣt-iw?”
Tamyellelt, s wudem fessusen
Awanek n Lezzayer
└── Taneɣlift n temsal tiberraniyin
└── Timsilin tizzayriyin deg tmura tiberraniyin
├── Tamsilt tadiplumasit
│ └── Safara (ambassade)
└── Imeẓla ikunsularen
├── Aḥric akunsular n safara
├── Lqunṣulya tameqqrant (consulat général)
├── Lqunṣulya (consulat)
├── Lqunṣulya n nnif s tsirag ur nemmid ara
└── Tamsilt takunsulart taskudant neɣ yettḥerriken
Askan-a yeskan-d taggayin tigejdanin n tuddsiwin. Ur d-yessissin ara taɣessa tagensant n Tneɣlift s telqayt.
Anwa ixeddem acu?
| Tuddsa | Leqdic agejdan | Ayen ara ibeddlen i kečč |
|---|---|---|
| Safara (ambassade) | Assaɣen idiplumasiyen gar Lezzayer d uwanek ideg tella | Mačči yal tikkelt d lbiru n tarrayin tidministranin n yal ass |
| Aḥric akunsular | Imeẓla ikunsularen deg safara | Yezmer ad yili d netta i k-iɛnan ma ulac lqunṣulya tilellit |
| Lqunṣulya tameqqrant | Ammas s uqerru n lqunṣul ameqqran | Isem-is ur d-yemmal ara belli tettqebbil ikaren n temnaḍt meṛṛa |
| Lqunṣulya | Ammas s uqerru n lqunṣul | Imeẓla-s ttbeddilen ilmend n temnaḍt-is d tarrayin n leqdic adigan |
Safara: assaɣen gar yiwanaken
Safara d tamsilt tadiplumasit tagejdant n Lezzayer deg tmurt-nniḍen. Tettmeslay-d s yisem n uwanek azzayri zdat yiduba iɣelnawen n tmurt ideg tella.
Tessefrak assaɣen isertanen, idiplumasiyen, idamsanen d tiddukla gar snat n tmura, u yettili ɣef uqerru-s amasay (ambassadeur).
S yiwet n tefyirt:
Safara tettmeslay-d s yisem n Lezzayer zdat uwanek aberrani.
Imeẓla ikunsularen: tarrayin d tallelt
Imeẓla ikunsularen ttɛawanen s umata izzayriyen, u sefraken tarrayin tidministranin i ten-yettusirgen deg temnaḍt-nsen.
Ilmend n tmurt, imeẓla-a zemren ad ttunefken sɣur lqunṣulya tilellit neɣ sɣur uḥric i yellan deg safara.
S yiwet n tefyirt:
Ameẓlu akunsular yettɛawan imdanen deg temnaḍt i d-yettunefken.
Aḥric akunsular n safara
Safara tezmer ad tesɛu ameẓlu-s adimistran i yiɣerfan: aḥric akunsular.
Deg waddad-a, ixeddem tigawin am lqunṣulya, maca yeqqim d aḥric n safara. Tuddsa-a tettuseqdac aṭas deg tmura ideg ulac lqunṣulya tilellit deg yiwet n temdint.
Lqunṣulya tameqqrant neɣ lqunṣulya?
Lqunṣulya tameqqrant tella ddaw n lqunṣul ameqqran. Lqunṣulya tella ddaw n lqunṣul. Amgired-a yeskan-d di tazwara ṣṣenf unṣib n ummas d uzwel n win i t-yessefraken.
Deg leqdic, azwel n lqunṣulya tameqqrant yettunefk aṭas i ummas axaṭer n wadig-is, n umḍan n yiɣerfan i yettqeddic, n urmud-is neɣ n umezruy-is. Ayagi ur d-yemmal ara s wudem awurman belli ammas-a:
- issefrak lqunṣulyat i t-iqerben;
- yettqebbil ikaren n temnaḍt meṛṛa;
- yettafk akk tarrayin i yellan;
- yezmer ad yesefrek akaram n umdan i yettidiren beṛṛa n temnaḍt-is.
I yiseqdacen, imeẓla i yellan d temnaḍt i yeɛnan ilaq ad ttwasneqden ammas s ummas.
Awal agejdan: tamnaḍt takunsulart
Yal ammas yeqdec i kra n wakal i wumi qqaren tamnaḍt takunsulart. Deg Fransa, lmasulya tettwasegzi s umata s département.
Adig n tnezduɣt-iw
↓
Département-iw
↓
Tamnaḍt takunsulart i t-iqeblen
↓
Ammas akunsular i yi-iɛnan
Ammas i d-iqerben s wakal ur nelli ara ihi yal tikkelt d win i izemren ad yesefrek akaram-ik.
Azeṭṭa n Lezzayer deg Fransa
I yimeẓla ikunsularen deg Fransa, Safara n Lezzayer tesuffeɣ-d azeṭṭa n 18 n yimmasen:
- 5 n lqunṣulyat timeqqranin;
- 13 n lqunṣulyat.
Safara tessuter i yiɣerfan ad nermsen ammas i iqeblen adig n tnezduɣt-nsen neɣ asekles-nsen akunsular.
Amek i k-yettwelleh Bab Aljazair
Bab Aljazair ur k-yessutur ara ad teḥfuḍeḍ tuddsa-a. Ameẓlu ilaq kan:
- ad yebdu seg wadig n tnezduɣt-ik;
- ad d-yaf tamnaḍt i t-iqeblen;
- ad k-iwelleh ɣer ummas i k-iɛnan;
- ad ak-d-yessken tarrayin i yellan deg ummas-nni;
- ad yeqqen yal asuter ɣer uɣbalu-is unṣib d wazemz n usenqed.
Iɣbula igejdanen
- Safara n Lezzayer deg Fransa — timsilin d temnaḍin
- Timura Yedduklen — Amatni n Vienne ɣef wassaɣen ikunsularen
- France Diplomatie — azeṭṭa adiplumasi d ukunsular
Agbur yettwasenqed tikkelt taneggarut ass n 15 Yulyu 2026.