Ddu srid ɣer ugbur agejdan

Gzu azeṭṭa akunsular n Lezzayer

Imdanen hedren-d aṭas ɣef “safara” d “lqunṣulya” amzun d yiwen n lbiru. Aseɣẓan-a yettwafham: snat ttmeslayent-d s yisem n Lezzayer beṛṛa n tmurt, maca ur sɛint ara yiwen n leqdic, yerna ur d-ttakent ara yal tikkelt yiwen n yimeẓla.

I tarrayt tadministrant, asteqsi ara k-iɛiwnen mačči “anwa uxxam i yi-d-iqerben?” maca “anwa ummas i yeɛnan adig n tnezduɣt-iw?”

Tamyellelt, s wudem fessusen

Awanek n Lezzayer
└── Taneɣlift n temsal tiberraniyin
    └── Timsilin tizzayriyin deg tmura tiberraniyin
        ├── Tamsilt tadiplumasit
        │   └── Safara (ambassade)
        └── Imeẓla ikunsularen
            ├── Aḥric akunsular n safara
            ├── Lqunṣulya tameqqrant (consulat général)
            ├── Lqunṣulya (consulat)
            ├── Lqunṣulya n nnif s tsirag ur nemmid ara
            └── Tamsilt takunsulart taskudant neɣ yettḥerriken

Askan-a yeskan-d taggayin tigejdanin n tuddsiwin. Ur d-yessissin ara taɣessa tagensant n Tneɣlift s telqayt.

Anwa ixeddem acu?

TuddsaLeqdic agejdanAyen ara ibeddlen i kečč
Safara (ambassade)Assaɣen idiplumasiyen gar Lezzayer d uwanek ideg tellaMačči yal tikkelt d lbiru n tarrayin tidministranin n yal ass
Aḥric akunsularImeẓla ikunsularen deg safaraYezmer ad yili d netta i k-iɛnan ma ulac lqunṣulya tilellit
Lqunṣulya tameqqrantAmmas s uqerru n lqunṣul ameqqranIsem-is ur d-yemmal ara belli tettqebbil ikaren n temnaḍt meṛṛa
LqunṣulyaAmmas s uqerru n lqunṣulImeẓla-s ttbeddilen ilmend n temnaḍt-is d tarrayin n leqdic adigan

Safara: assaɣen gar yiwanaken

Safara d tamsilt tadiplumasit tagejdant n Lezzayer deg tmurt-nniḍen. Tettmeslay-d s yisem n uwanek azzayri zdat yiduba iɣelnawen n tmurt ideg tella.

Tessefrak assaɣen isertanen, idiplumasiyen, idamsanen d tiddukla gar snat n tmura, u yettili ɣef uqerru-s amasay (ambassadeur).

S yiwet n tefyirt:

Safara tettmeslay-d s yisem n Lezzayer zdat uwanek aberrani.

Imeẓla ikunsularen: tarrayin d tallelt

Imeẓla ikunsularen ttɛawanen s umata izzayriyen, u sefraken tarrayin tidministranin i ten-yettusirgen deg temnaḍt-nsen.

Ilmend n tmurt, imeẓla-a zemren ad ttunefken sɣur lqunṣulya tilellit neɣ sɣur uḥric i yellan deg safara.

S yiwet n tefyirt:

Ameẓlu akunsular yettɛawan imdanen deg temnaḍt i d-yettunefken.

Aḥric akunsular n safara

Safara tezmer ad tesɛu ameẓlu-s adimistran i yiɣerfan: aḥric akunsular.

Deg waddad-a, ixeddem tigawin am lqunṣulya, maca yeqqim d aḥric n safara. Tuddsa-a tettuseqdac aṭas deg tmura ideg ulac lqunṣulya tilellit deg yiwet n temdint.

Lqunṣulya tameqqrant neɣ lqunṣulya?

Lqunṣulya tameqqrant tella ddaw n lqunṣul ameqqran. Lqunṣulya tella ddaw n lqunṣul. Amgired-a yeskan-d di tazwara ṣṣenf unṣib n ummas d uzwel n win i t-yessefraken.

Deg leqdic, azwel n lqunṣulya tameqqrant yettunefk aṭas i ummas axaṭer n wadig-is, n umḍan n yiɣerfan i yettqeddic, n urmud-is neɣ n umezruy-is. Ayagi ur d-yemmal ara s wudem awurman belli ammas-a:

  • issefrak lqunṣulyat i t-iqerben;
  • yettqebbil ikaren n temnaḍt meṛṛa;
  • yettafk akk tarrayin i yellan;
  • yezmer ad yesefrek akaram n umdan i yettidiren beṛṛa n temnaḍt-is.

I yiseqdacen, imeẓla i yellan d temnaḍt i yeɛnan ilaq ad ttwasneqden ammas s ummas.

Awal agejdan: tamnaḍt takunsulart

Yal ammas yeqdec i kra n wakal i wumi qqaren tamnaḍt takunsulart. Deg Fransa, lmasulya tettwasegzi s umata s département.

Adig n tnezduɣt-iw
        ↓
Département-iw
        ↓
Tamnaḍt takunsulart i t-iqeblen
        ↓
Ammas akunsular i yi-iɛnan

Ammas i d-iqerben s wakal ur nelli ara ihi yal tikkelt d win i izemren ad yesefrek akaram-ik.

Azeṭṭa n Lezzayer deg Fransa

I yimeẓla ikunsularen deg Fransa, Safara n Lezzayer tesuffeɣ-d azeṭṭa n 18 n yimmasen:

  • 5 n lqunṣulyat timeqqranin;
  • 13 n lqunṣulyat.

Safara tessuter i yiɣerfan ad nermsen ammas i iqeblen adig n tnezduɣt-nsen neɣ asekles-nsen akunsular.

Amek i k-yettwelleh Bab Aljazair

Bab Aljazair ur k-yessutur ara ad teḥfuḍeḍ tuddsa-a. Ameẓlu ilaq kan:

  1. ad yebdu seg wadig n tnezduɣt-ik;
  2. ad d-yaf tamnaḍt i t-iqeblen;
  3. ad k-iwelleh ɣer ummas i k-iɛnan;
  4. ad ak-d-yessken tarrayin i yellan deg ummas-nni;
  5. ad yeqqen yal asuter ɣer uɣbalu-is unṣib d wazemz n usenqed.

Iɣbula igejdanen

Agbur yettwasenqed tikkelt taneggarut ass n 15 Yulyu 2026.